Min pappa är uppvuxen på Muskö, några hundra meter från det huset jag växte upp i. Han jobbar som systemingenjör inom försvaret. Min mamma är uppvuxen i Nynäshamn. När de träffades jobbade båda på Ericsson, min pappa var ungkarl och mamma skild, Erik var 4 år gammal. Till slut flyttade mamma och Erik hem till pappas hus på Muskö, men det dröjde länge innan de fick barn tillsammans.
Mina föräldrar har nu varit gifta i 25 år, och det märks. Mamma och pappa tjafsar kontinuerligt och det har blivit deras sätt att kommunicera. Samtidigt som de har ett väldigt jämställt förhållande och är beroende av varandra.
Min mamma har haft problem med höfter och rygg i hela sitt liv, och precis innan jag skulle fylla 12 opererades hon på ett privatsjukhus i Uppsala. Hon bytte båda höftlederna och de försökte räta upp hennes rygg. Operationen var lyckad, dock har hon ont hela tiden. Något jag beundrar henne för är att hon aldrig har gnällt över hur jävligt hon har det.
Min pappa är väl den som jag är mest lik, en obotlig hurtbulle som kan käka hur mycket som helst. Trots att han äter som en häst blir han aldrig tjock, på resultaten av hans fys-tester i jobbet säger dom att hans hjärta är som en 30-åring. Pappa däremot, han gnäller så fort han har 38 graders feber.
Summa summarum: Mina föräldrar är jävligt bra sådana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar